JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Beslut och utslag: ÖH 9752-17

En hyresvärd sa upp ett hyresavtal med hänvisning till att hyresgästen inte betalt full hyra. Enligt hyresvärden var hyresgästen skyldig att betala den hyra som fastställts i den senaste förhandlingsöverenskommelsen, eftersom det fanns en förhandlingsklausul i hyresavtalet. Hyresgästen invände att han endast var skyldig att betala ett lägre belopp på grund av lägenhetens låga standard, och att det framgick av hyresavtalet. Hovrätten konstaterade att hyresavtalet innehöll en förhandlingsklausul, vilket innebar att hyresgästen som utgångspunkt var skyldig att godta bl.a. den hyra som följde av förhandlingsöverenskommelser. Under rubriken ”Särskilda bestämmelser” i hyresavtalet angavs dock samtidigt att hyran skulle vara lägre än den förhandlade hyran med hänsyn till lägenhetens låga standard. Hovrätten ansåg det visat att parterna också varit överens om detta. Enligt hovrätten utgjorde överenskommelsen ett hyresvillkor. För att ändra ett sådant villkor är hyresvärden hänvisad till att begära villkorsändring i enlighet med jordabalkens regler. Den förhandlingsöverenskommelse som träffats om viss hyra för prövningslägenheten var alltså inte bindande i förhållande till hyresgästen. Hovrätten avslog därför hyresvärdens upphörsyrkande.

Tillhörande dokument